helenmariabackstrom

205A
–
Det är intressant att konstatera att ”ingenting” ofta uppvisar en märklig symmetri med ”någonting”. Till exempel studerar matematiker som är intresserade av knutar också knutkomplement, eller ”ickeknutar”, för att få insikt i dessa ofta komplicerade formers natur. ”Icke-knutar” ger samma information som knutarna ur ett annat, kanske mer upplysande perspektiv. På samma sätt talar de saknade platserna i ett spektrum om för astronomerna vilka grundämnen som ingår i stjärnornas atmosfärer. Skuggan är precis lika rik på bilder som ljuset. Det underliga är att skuggor, precis som andra negativ, har ett så skumt rykte. Det är ju ”negativ” elektricitet som går igenom trådar och ger kraft åt våra hem och arbetsplatser. Denna negativa elektricitet finns i en högst verklig partikel som heter elektron. Den är varken mer eller mindre verklig än sin antimaterimotsvarighet, en positiv elektron som kallas positron. I själva verket kan det vi kallar antimateria vara vardagsmaterial i ett okänt universum. Det enda skälet till att vi kallar den anti är att den i ett väsentligt avseende är motsatsen till den materia som vi består av. Att sluta fred med det negativa förefaller särskilt viktigt nu förtiden när till och med tomrummet sägs ha uppstått ur ”ingenting” och de allestädes närvarande datorns lagrar lika mycket information i nollorna på sin sin sifferkod som i ettorna. Det visar sig att ingenting är väldigt mycket av någonting. Eller som den grekiske filosofen Leukippos sade:
”Det som är är inte verkligare än det som inte är”.