Bloggarkiv

Visar inlägg med etikett citat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett citat. Visa alla inlägg

söndag 5 december 2010

Anteckning 1A

Nietzsche

"Det borde finnas intelligentare varelser än människan, om inte annat för att riktigt kunna uppskatta humorn i att människan ser sig som hela universums mål och mänskligheten inte nöjer sig med mindre än utsikten till en världsuppgift. Har en Gud skapat världen, så skapade han människan till Guds apa, som en outsinlig källa till förnöjelse under sina alltför långa evigheter... För den som tänkt ut människan till sitt nöje har haft mer intelligens än människan och även mera glädje av sin tankeförmåga. – Till och med denna punkt, där vår mänskliga beskaffenhet för en gångs skull är beredd till frivillig ödmjukhet, spelar fåfängan oss ett spratt såtillvida att vi människor i åtminstone i kraft av den fåfängan vill vara något fullkomligt unikt och mirakulöst. Att vi skulle utgöra ett undantag i universum! Ack, dock för osannolikt! ... otaliga planeter planeter uppvisar liknande betingelser för liv som jorden, oerhört många alltså – om än knappt en handfull jämfört med de oändligt många som aldrig drabbats av livets hudutslag eller för länge sedan tillfrisknat från det... Kanske inbillar sig myran i skogen lika starkt vara målet och avsikt med skogens existens som när vi i vår fantasi nästan automatiskt likställer mänsklighetens undergång med världens..."

lördag 20 november 2010

ur Jorden och Själens överlevnad - En brevväxling från 2018 av Stefan Edman och Martin Lönnebo

"Men om man tvinnar ihop den lysande Friheten med Ansvaret och Medkänslan så får man en livlina, stark nog att hindra andra kulturer från att störta i tomhetens klyfta. Alla dygder sammanrinner i Godheten, den allra högsta kärleken.
Därför kan man säga;
Frihet är godhet.
Godhet är frihet."
På baksidan kan man läsa:
»I Einstein, Kaos och svarta hål" berättar K.C Cole om fysiken. Den vi har till vardags, runtomkring oss, och den vi läser och hör om och som de flesta av oss tror är omöjlig att förstå. Hon visar också på den olyckliga skilsmässan som en gång drabbade naturvetenskap och humaniora. Mycket av det vi idag kallar kultur kommer ur naturvetenskapens uppsättning av idéer, och under 1600-tales vetenskapliga revolution talade man inte om naturvetenskap utan om "den nya filosofin".«

Jag tycker den är så fantastiskt bra. Vetenskapsmän är några av de mest kreativa - många teorier grundar sig i filosofiska och matematiska resonemang och jag tycker den mixen är oerhört fascinerande och framförallt inspirerande. Som att låta konstnärer samverka med arkitekter på sätt och vis. Konkret och abstrakt på samma gång. Fantasin och verkligheten i samma väntesal. Haha. Eller hur...

fredag 19 november 2010

ur Den ekonomiska terrorn av Viviane Forrester

"Likgiltigheten skyr inga medel. Den är den mest aktiva och förmodligen den starkaste. Den lämnar dörren öppen för alla slags övergrepp och de mest ödesdigra och smutsiga gärningar. Det kan detta århundrade tragiskt nog vittna om"

"Ty ingenting kan som skammen förlama och sätta alla krafter ur spel. Skammen rubbar själva grunden, den stänger alla utvägar, öppnar för varje slags maktövertagande och förvandlar var och en som skäms till ett lovligt byte, och därför är den något makten vill ha till hands och kunna sätta in; skammen gör det möjligt att härska utan att möta något motstånd och att gå utanför lagens gränser utan att möta några protester. Det är den  som skapar återvändsgränden och förhindrar såväl all opposition som varje förtydligande av och konfrontation med vad som äger rum. Den avleder uppmärksamheten från allt som skulle kunna göra det möjligt att säga nej till skammen och kräva en politisk hänsyn till nuet. Och det är skammen som gör det möjligt att utnyttja denna uppgivna inställning och den bittra panik som den hela tiden är med om att skapa.
   Skammen borde vara börsnoterad: den är ett viktigt inslag i profiten.
   Efter ett säkert värde, denna skam, precis som det lidande som framkallar den eller den själv väcker. Inte undra på hur alla omedvetet, låt oss säga instinktivt, försöker att på nytt bygga upp och om så krävs fläta ihop själva grunden för skammen och lidandet: ett system som gått hädan och i konkurs, men som med konstgjord andning ännu i hemlighet kan härska fullt ut och samtidigt skydda "samförståndet".
   I detta system flyter dock upp en nödvändig fråga som aldrig uttrycks i klara ord: "Måste man "förtjäna" att leva för att ha rätt till sitt liv?" En mycket liten minoritet, som redan är utomordentligt försörjd vad gäller makt, egendom och privilegier, vilka betraktas som självklara, äger av hävd denna rätt. Alla andra måste betraktas "förtjäna" att leva sig "nyttiga" för samhället, åtminstone inför dem som styr och behärskar det: en ekonomi som mer än någonsin är detsamma som affärer, det vill säga en marknadsekonomi. I detta sammanhang är det "nyttig" nästan alltid lika med "vinstgivande", det vill säga profitabel för profiten. Med andra ord "anställningsbar" ("utsugningsbar" skulle se lite illa ut!)
   Denna förtjänst – eller snarare denna rätt att leva – silas alltså genom plikten att arbeta, att vara anställd, en plikt som från och med då blir en obestridlig rätt utan vilken samhällssystemet inte skulle vara annat än en gigantisk mordhistoria."

"Bland de mänskliga rättigheterna ingår inte rätten till likgiltighet inför våra medmänniskors livsvillkor och lidanden. När vår tids dårskap en gång blir klarlagd, och frågan ställs till var och en av oss: hur kunde ni låta det ske? så kommer vi aldrig kunna säga: vi visste inte."

tisdag 9 november 2010

ur Norrlands Akvavit av Torgny Lindgren

»Nej, han var tvungen att förklara för henne, dragspelstiden var för länge sedan förbi. På flera årtionden hade han inte tagit dragspelet i sin famn. Vi som levde förr i tiden var visserligen mottagliga för innerligheten och det allvarliga vemodet i dragspelets toner, kanske också för den diskreta och förstulna sinnligheten, men den mottagligheten saknas hos de levande nu. Och vi vålnader har annat att tänka på.
Ingen blir idag gripen av dragsspelsmusik.«

»Mot allt förnuft finns ännu i breda lager en törst efter helighet och hunger efter sakrament, kort sagt efter frälsning. Trots att nutidens människa verkligen inte behöver någon frälsning, hon är redan frälst, de enorma vetenskapliga och tekniska framstegen har redan frälst henne. Förnuftets främsta uppgift i vår tid är skolningen av medvetandet, förkunnandet av den mänskliga tankens supremati. Ingenting, absolut ingenting, tyder på att någon annan tanke än människans skulle finnas i universum.«

måndag 8 november 2010

ur Aniara av Harry Martinsson

Försökt till räddning genom tankeflykt
och överglidningar från dröm till dröm
blev ofta vår metod.
Med ena benet dränkt i känslosvall
det andra benet med sitt stöd i känslodöd
vi ofta stod.
Jag frågade mig själv men glömde svara.
Jag drömde om ett liv men glömde vara.
Jag reste alltet runt men glömde fara –
ty jag satt fången här i Aniara.