Pölsan av Torgny Lindgren
»Och hon frågade om han fortfarande ville ha lika mycket lök som förr i tiden.
Jo, mycket lök.
Det här hade han också läst härförleden:
Om man har funnit det fria förnuftet inom sig själv, då kan man aldrig känna sig som något annat än som en vandrare, även om man inte är på väg mot något mål, för det finns inget mål. Men man vänjer sig vid att hålla ögonen öppna för allting som sker i världen. Man fäster inte hjärtat vid någonting enskilt, man bär vandraren inom sig och gläder sig åt omkastningar och förgängligheten. Ibland kan nätterna vara svåra, man är som i öknen. Och vissa dagar, det hade han även läst, kan vara lika bedrövliga, man möter bara lurendrejeri och smuts och otrygghet. Men för det mesta kommer förmiddagen med tröst och ljus, man kan vila en stund under ett grönskande träd och glädja sig åt solen, av det fria förnuftet blir man så att säga en förmiddagsmänniska.
Men du vill inte att jag ska steka löken?
Nej. Löken ska vara som han är.
Jag har saltat en aning extra.
Jo. I allmänhet saltar man aldrig tillräckligt.«
»Och hon frågade om han fortfarande ville ha lika mycket lök som förr i tiden.
Jo, mycket lök.
Det här hade han också läst härförleden:
Om man har funnit det fria förnuftet inom sig själv, då kan man aldrig känna sig som något annat än som en vandrare, även om man inte är på väg mot något mål, för det finns inget mål. Men man vänjer sig vid att hålla ögonen öppna för allting som sker i världen. Man fäster inte hjärtat vid någonting enskilt, man bär vandraren inom sig och gläder sig åt omkastningar och förgängligheten. Ibland kan nätterna vara svåra, man är som i öknen. Och vissa dagar, det hade han även läst, kan vara lika bedrövliga, man möter bara lurendrejeri och smuts och otrygghet. Men för det mesta kommer förmiddagen med tröst och ljus, man kan vila en stund under ett grönskande träd och glädja sig åt solen, av det fria förnuftet blir man så att säga en förmiddagsmänniska.
Men du vill inte att jag ska steka löken?
Nej. Löken ska vara som han är.
Jag har saltat en aning extra.
Jo. I allmänhet saltar man aldrig tillräckligt.«
8 kommentarer:
ja. precis.
Väldigt fin bok. Har du läst den? Den är lite ovanligt uppbyggd.Mocket bra.
ja, jag gillar den skarpt. har för mig att den ingick i litteraturlistan på litt.vet.A.
har du också läst litt.A? Kul! Jamä!
....eller ja
det är väl många som gjort förresten, ahah!
jag läste litt.vet. A, B, C och D, men skrev aldrig den sista uppsatsen. det är lite så jag funkar. struntar i sista momentet. låter allt skita sig.
men OJ! Wow!
Ja sista momentet är väldigt tråkigt.
Jag läste bara A men har inte fulla poäng eftersom jag sket i sista tentan. haha. same same but different.
läste en skum svensk-kurs på Malmö högskola när jag var liten (21?) där jag sket i en tenta för att jag hade ett one night stand hemma. känns sådär i efterhand. det var en muntlig redovisning och jag gjorde den i sängen i stället. hjälpte inte betyget ett dugg.
Skicka en kommentar