helenmariabackstrom

Anteckning 90B

Tillhörande tanke:
Allt är på låtsas. Allt är en myt uppbyggt av en del celler och en del historier och en del gemensam överenskommelse att inte avslöja leken. Det är Flugornas Herre liksom, en dag kommer kanske någon att avbryta den här sjuka leken och bah: – vafan gör ni? Och vi bah? – Vaddå? – Jamen, vad är det för intressant och grym lek ni leker? Och vi bah: – vaddå "leker"? Och dom pekar på våra låtsas pengar och bah: – Haha, men vaddå? Ni låtsas liksom att de där papperslapparna är värda någonting.... ehm.... och alla som inte har många av de där... eh, lapparna... de får... inte vara med? Eller, vi förstår inte riktigt? Beskriv lekreglerna lite mer exakt! Och vi bah: – Men alltså... det är ingen lek! Sluta kalla det lek! Vaddå lek? Vaddå grymt? Och dom ser förvånade ut: – Men alltså, eller vaddå? Är det inte lite grymt att så många av er måste dö för att några av er ska ha det bra? Eller så? det verkar så oerhört....eh...oempatiskt. Och vi bah: – Meeeen, alltså, det är klart att man vill att alla människor ska ha det bra, men man gör ju det man kan. Men man lever ju i olika världar. Man kan inte rädda alla, bara sig själv!  Och alla människor har empati, det är faktiskt en unik mänsklig egenskap. Och dom bah: – Asså, 1. Ni lever ju de facto i samma värld. 2. Det verkar mer som om förnekelse och feghet är en unik mänsklig egenskap. Eller i alla fall som om det är något ni avlat på... Och vi bah: Avlat? Kom igen! Man avlar inte människor! Och dom bah: – Men sluta, jo, det gör ni visst det! Alltså, kan du ingenting om den här leken eller?